Är arbetsförmedlingen en hjälptjänst eller en kontrolltjänst?

Vi, de flesta i Sverige, har det ganska bra. Det är inte så att vi måste kämpa för att få mat på bordet, som det kanske var för många på t.ex. 1800-talet. Vi är ganska, om jag får säga det, bortskämda. Nu menar jag generellt och den grupp som har en medelinkomst, och över det, i Sverige.

Men de som har det bra vill ha det ännu bättre, även jag. Man vänjer sig, man ställer nya krav, på vad samhället kan erbjuda i stöd och bidrag. Det är lätt att ta till sig förbättringar – försämringar desto svårare. Något som jag måste göra är att ändra inställning till samhället och dess skyddsnät. Jag måste börja kämpa mer själv när det gäller inkomst och jobb. För det finns de som är i större behov av stöd än vad jag är.

Men det känns lite snopet att få ett nej vid en ansökan till ett bidrag. Och kanske att jag känner då att lite mer hjälp skulle jag gärna motta från arbetsförmedlingen. Men men, som sagt, jag har det ganska bra, eller väldigt bra, och jag kan nog inte förvänta mig att samhället ska servera mig den sysselsättning som passar mig. Jag vet inte.

Könet är ett organ, inte en känsla

Snopp, snippa och… Ja, vad heter egentligen det där tredje könet? Jag vet inte, och jag behöver nog inte bry mig heller – jag vet ju vad jag är.

Men det är ju lite fascinerande hur vi låter oss styras av känslor i denna tid. Jag själv – jag känner efter hela tiden, och ibland känner jag efter lite väl mycket. Ibland kanske det är bättre att gå till handling än att känna efter om man vill eller inte.

Nu kanske jag pratar om två olika saker. Könsidentitet och att, t.ex., utföra en praktisk handling är kanske inte att jämföra med varandra. Men de kan handla om känslor, kanske..

Könsidentiteten sitter väl i hjärnan och könet är ett organ som sitter där det sitter.

Frågan är varför så många har könsdysfori idag och var roten till problemet är. Känner vi efter för mycket, låter vi känslorna styra för mycket? Jag vet inte och jag har nog ingen talan eftersom jag inte är insatt i ämnet.

Om jag köper en ny bil, t.ex. en stadsjeep, och märker att det är fel hjul på den, hjul som ska sitta på en mindre bil. Då bygger jag ju inte om min nya bil för att passa hjulen. Nej, rimligast vore att byta hjulen.

Det var en väldigt dåligt exempel, eller liknelse, men jag menar, när det gäller kön, vore det inte rimligare att låta verkligheten, fysiken, styra känslan än tvärtom. Alltså att kolla närmare på varför hjärnan säger en sak som inte stämmer överens med kroppen.

Ok..?

Att tänka utanför boxen

När Einstein kom på sina teorier så hade han inte tillgång till Google eller Facebook. Han satt ensam i ett rum och löste problemen. Hade han varit lika framgångsrik om han hade haft tillgång till den digitala teknik som finns idag?

Jag bor centralt i en mellanstor stad i Småland. Om jag tittar ut genom mitt köksfönster så är det faktiskt inte stor skillnad på saker och ting som jag ser nu, om jag jämför med 20 år tillbaka i tiden (om jag hade bott här då). Bilarna är ungefär de samma, en och annan hybrid- och elbil kan jag kanske få syn på. Byggnader är samma, någon enstaka är renoverad, ett och annat nybygge kan jag se. Men i det stora hela så är det likadant, nu som då.

Jag tror att vi med den digitala tekniken får oss att tro att vi kan mer, vet mer, utvecklat samhället mer än vad som egentligen är fallet. Vi glömmer kanske bort verkligheten bakom skärmarna. Det är det digitala som vi kan mer om och som har utvecklats de senaste 20 åren, inte det analoga eller det konkreta. Jo – visst har det skett utveckling utanför det digitala också, men inte i proportion till hur duktiga vi känner oss.

För att knäcka de riktigt svåra nötterna behöver man nog tänka utanför boxen. Men för att tänka utanför boxen så måste man först befinna sig i den – som Einstein, när han satt ensam i ett rum. Vi kanske behöver avskärma oss från informationsflödet, sätta på skygglappar och fokusera. Och jag tror ju att det är just detta forskare och vetenskapsmän gör. Men många idéer kanske går förlorade från oss andra p.g.a. det digitala bruset.

Vad vet jag..

Två utnötta ord – klimatkris och klimatångets

Alltså, jag förstår mig inte på media ibland. Jag förstår mig inte på allmänheten, folket, ibland. Hur kan vi tillåtas att matas av information som gör att vi mår sämre? Kan man jämföra egenskapen hos viss information med egenskapen hos beroendeframkallande ämnen?

Att inte vårda något eller någon kan få dåliga konsekvenser och detta är väl sånt som man har vetat om, länge. Men egoism, avundsjuka och girighet kanske är några saker som kan få en att glömma konsekvenserna av dåliga handlingar. När man såväl vaknar och inser konsekvenserna av det man gjort – ja då får man ångest.

Jag tror inte att klimatångest är en lösning på klimatkrisen. Kanske gör ångesten krisen bara värre. Men det som är viktigt, nu när vi har kommit till insikt, är att vårda vår miljö, att försöka tänka efter lite, att inte köra alltför mycket i gamla hjulspår. Samtidigt tror jag att det är väldigt viktigt att inte gripas av panik. Jag tror att det är bra om vi kommer underfund med vår påverkan på miljön och därmed bättrar våra levnadsvanor utan att någon annan säger till oss hur vi ska leva.

Panik, ångest och rädsla kan göra att man tänker irrationellt och oförnuftigt. Det kan få en att gå med på saker som man annars inte skulle gått med på. Ett scenario kan vara en global politik med en global ledare.

Det kanske inte är själva klimatet som blir denna världs fall utan istället ångesten av våran påverkan på klimatet.

Tristess

Våra hjärnor behöver lugn och vila

Texten är bloggarens egna tankar och har ingen vetenskaplig grund.

Kan tristess vara någonting bra? Det kanske det kan vara om man kan hantera den. Det kanske kan vara bra att man ibland inte har någonting att göra, att bara gilla läget. Ur tristessen kan kanske nya idéer födas. Men idag, i det digitala bruset, låter vi oss aldrig hamna i tristess. Och om vi gör det så vet vi inte hur vi ska hantera den.

Det är väl så att vi har vant oss så vid att alltid ha nånting att läsa, se på, att de stunder som vi inte har det så blir vi snabbt understimulerade, rastlösa och vi känner tristess. Dels så har vi sänkt tröskeln för hur snabbt tristess uppkommer, dels så har vi svårt att hantera den. När vi inte kan hantera den så tar vi upp mobilen, kollar Facebook eller nåt sånt. Vi bryter därmed inte den dåliga cykeln.

Vi kanske bör lära oss att ”inte göra nåt”. Att bara gilla läget, att utnyttja de stunderna för att vila hjärnan. Resultatet kanske blir att man upptäcker nya saker som man har missat i det digitala bruset.

Linjen mellan yttrandefrihet och provokation

SVT har publicerat ett klipp med en svensk komiker som sjunger en låt vars text inte är som vanliga låttexter. Jag läste en del kommentarer och många verkar upprörda och de som inte är upprörda över klippets innehåll är upprörda över att så många är upprörda. Den senare gruppen tycker snarare att det är roligt att så många är upprörda.

Klippet ska vara humoristiskt men många anser att den saken är misslyckad. Jag själv har full förståelse för dem som är upprörda och stötta över klippets innehåll. Frågan är om SVT har missbrukat rätten till yttrandefrihet och att handlingen ska ses som en medveten provokation.

Det är SVT som står för detta missbruk av yttrandefriheten vilket gör det hela lite mer upprörande. SVT, vars anställdas löner betalas av folket. Eller har jag fel?

Inlägget, vars kommentarer jag läste, ligger på facebook och jag tror att inlägget hade taggen #pulver (vet inte vad de menar med den taggen). Men att man publicerar det på facebook visar på dåligt omdöme. Om man läser kommentarerna så är det, vad man kan kalla, osämja. Polarisering och osämja – vem gagnar det?

Det bästa sättet att bevara yttrandefriheten är väl att vårda den – inte genom att provocera i yttrandefrihetens namn.

Hemsida – de tekniska delarna

Vilka delar består en hemsida av?

En hemsida kan bestå utav, endast, ett statiskt html-dokument som ligger på en webbserver. Men i många fall är det många fler delar än så, t.ex. en databas, programmeringsspråk och stilmall.

Två delar – frontend och backend

Man delar ofta in en hemsida i två delar. En klientdel, frontend, och en serverdel, backend.

Kommer att uppdatera denna text framöver.

Läs mer om hur en hemsida är uppbyggd här: https://nordstromswebb.se/webb/hemsida

Nordströms Webb – webbutveckling och webbteknik

Vad är webbutveckling för något? Jag ser det främst som utveckling av webbrelaterade saker såsom hemsidor, webb-api, databaser som, på ett eller annat sätt, är kopplade mot webben. I utvecklingen ingår det också implementation av andra utvecklares, eller programmerares, utvecklade saker. Som t.ex. att lägga till en gilla-knapp på en hemsida.

Idag finns det gratis-varianter av hemsidor som har bra och tilltalande design. Jag har aldrig testat någon utav dessa. Men de fungerar säkert bra. Jag kan dock tänka mig att om du skulle vilja ha det precis på ditt sätt så är det kanske inte så lätt att hitta ett gratisalternativ.

Nordströms Webb kan hjälpa dig att ta fram en hemsida till ett rimligt pris.